lördag 11 februari 2017

Rättar.....avskyr....

Så här hittade mannen vår son på Willys parkering idag. Sonen ska på någon kår-fest därav den rosa overallen och gröna mössan.

Jag avskyr att rätta! Jag har fortfarande högar att rätta. Idag funderar jag på om jag skulle ändra min undervisning och bara låta eleverna prata. Nä det går ju inte. De behöver massor med träning i både läsa och skriva, men det tar tid att rätta. Pest! Men en de har blivit riktigt duktiga och då blir jag ju stolt.

Idag hat jag suttit flera timmar med rättningen. Jag ser ändå inte botten i högen. Pest!

Mannen skjutsade dottern och hennes lagkompisar till Häljarp där de spelade match. Tjejerna vann med 9-2. Kul!

Min bror är i Kristinehamn. Min morbror sitter fortfarande i sin rullstol och har det tufft hemma. Han har dåligt samvete för att han inte finns till för min moster, men han har verkligen gjort vad han kunnat med henne. Nu är han själv i behov av hjälp. Han som i hela sitt liv klarat sig själv. Nu är min bror där ett par dagar och gör lite brandutryckning. I morgon får han hjälp med att få ut min morbror till bilen så att han kan hälsa på min moster. Min bror har hälsat på henne varje dag nu och det blir hon glad över. Jag säger som min bror sa, "Vilken soppa"!

Allt gick så fort! Från ena dagen där de bodde ihop och min morbror klarade av dem båda. Båda var trygga och klarade mycket på egen hand. Så trillar min morbror och bryter höftbenet och allt blir annorlunda. Min moster hamnar på ett korttidsboende och hela hennes inre blir helsnurrigt. Hon blir vilse och orolig. När min morbror bodde hos henne 1 vecka på boendet, blev hon gladare med et var slitsamt för dem. Ingeting var ju som förr som de kunde förhålla sig.

N bor de på olika ställen och min moster känner sig ledsen, övergiven, ensam och verklighetsförvirrad och min morbror som är helt klar sitter fast i huset men kan inte ta sig ut och in som han vill. Min morbror kommer ju att bli bra och självgående igen men det kommer att ta tid. Han ska hitta ett nytt hem och stå med flytten och alla beslut som har med det att göra. 

Även om de har många syskonbarn runt omkring sig, så har de ju egna liv och kan inte alltid finnas tid. Jag känner mig sjukt frustrerad över att de bor så långt bort. Jag funderar på att åka dit om 2 veckor. Jag orkar egentligen inte men det känns som jag inte kan tänka så. Jag måste nog.

Nä nu tillbaka till uppsatserna!

Inga kommentarer: