lördag 16 juni 2018

Träning och böcker

Förutom att gå på fester så jobbar jag på att komma i ännu bättre form.

Jag tränar 3-4 gånger i veckan. Jag tycker om att på på powerpass och boxpass. Grannfrun och jag boxas på tisdagarna. Det är kul. Vi har hållit på sedan sen höst. Vi har blivit tekniskt duktigare och starkare.

Jag tränar med min PT några pass i månaden. Jag behöver henne inte för att hålla igång lägre men hon ger mig fortfarande mycket inspiration och det är så kul att träna med henne. Hon och jag har ju en utmaning den 18e augusti. Så jag har något att sträva mot. Det får inte bli en latesommar vad gäller träning. Jag kommer behöva henne efter min operation, då jag behöver stöd att komma igång igen. Så jag är trygg med behålla henne ett tag till.

Nyss klarade jag ett mål att lyfta min egen kroppsvikt i marklyft. Check på den!

Tack vare bokklubbarna håller jag igång läsandet. Jag har läst:


En fantastisk berättelse om en kvinna som trillar så illa på gymmet och slår i huvudet och när hon vaknar har hon tappat minnet på de 10 senaste åren. Hon tror att hon är 29 och väntar sitt första barn, men är 39 år, 3 barnsmamma och ska skiljas. Allt nystas upp och det är en mycket trevlig berättelse att följa.


Finna sig av Agnes Lidbeck var lättläst. Sorglig skildring av ett kvinnoporträtt men ändå på något sätt fängslande. Vackert språk. Läsvärd.

Bea Uusmas bok Expeditonen Min kärlekshistoria, var underbar. Också snabbläst men såå intressant. Jag kommer absolut besöka Andrémusséet i Gränna vid tillfälle.


Boken jag ska börja på nu är Den yttersa lyckans ministerium Av Arundhati Roy. Hon som skrev De små tingens gud. Den finns inte att lyssna på så den får jag bita i på gammalt traditionellt sätt. Det tar lite emot för det är så lätt att lapa i sig böcker i solen i solstolen, i mörkret i sängen innan jag somnar eller när jag håller på med något annat med händerna, när man har boken i öronen.

14e juni: Max student

 Nu var det dags för fina brorsonen Max student. Det är ju ändå mest speciellt när det är kusinerna eller ens egna barn som tar studenten. Min dag startade med "Den blomstertid nu kommer" i kyrkan, då vi hade avslutning på jobbet. Mina fina avgångselever kom fram till mig på kyrkbacken efteråt och tackade mig för 3 fina år med tal, lovord och massor med kramar. Jag var så rörd och uppfylld med stolthet och glädje. Hela dagen fortsatte med samma glädje och stolthet. Svägerskan skickade bilder på sonen från morgonen och utsparken.

Vi andra i familjen åkte direkt till hemmet där festen var. Fast jag hämtade maten på cateringfirman innan dess.

Det blev en fantastisk fest och Max var så fin och han var så glad! Vi var så stolta allihop över våran Max. Bror och svägerska hade gjort så fin med stort tält i trädgården och vi klarade oss från regnet ända till 21.30-tiden då det kom lite regn. Men då öppnade Max alla presenter och alla hade gått in då. Denna dag blir också ett minne för livet.

Studentfest nr 1 den 12 juni och förlovningsmiddag


I tisdag var vi på årets första studentfest.

Kollegans dotter tog studenten och vi var studentfest. Studentfester är nog de gladaste festerna man kan gå på. Det är så mycket äkta glädje och det är sommar, sol och bubbel blandat med sång och skratt. Så var det även på denna fest.

Jag och mannen var där och hade en trevlig kväll.

I söndags den 10e hade jag och mannens förlovningsdag. Det brukar vi inte fira men mannen överraskade med blommor och att han hade bokat bord i stan på grekrestaurangen. Så oväntat men kul! 💕 Dottern var så klart också med på middagen och vi hade en trevlig kväll tillsammans.

Veckan dessförinnan var det morsdag och då kom alla barnen hem och firade mig och Lena. Vi fick vara två mammor som bara blev bortskämda av våra barn. De fixade med allt med dukning, matlagning (mannen hjälpte ju också till) och diskning. Vi grillade hamburgare och åt svenska jordgubbar till efterrätt och drack bubbel i solstolen. Jag fick den fina vasen som syns på bilden. Blommorna fick jag av mannen på förlovningsdagen.



Juni med mycket sol och fest

Egentligen har andra sociala medier tagit över i mitt liv, så jag känner inte för att ännu en gång dela med mig i bloggen. Men för min egen del är det kul att ha lite dokumenterat om familjen. Det blir ett slags fotoalbum/dagbok/minnesanteckningar som är kul att ha sparat.

Nästa månad har jag haft bloggen i 10 år. Kanske är det en bra tid att sätta punkt för bloggandet då. Vi får se.

Nu kommer i alla fall lite uppdateringar.


Den 7e juni var det avslutningsfest för 9orna och dottern var på fest. Vi föräldrar fick komma inledningsvis på mingel och fotografera våra fina ungdomar. Så fina alla var. Så stora alla har blivit. Nyss gick de ju i 3an, typ! Jag har många bilder men valde dessa för Tilda och Filip har varit med dottern sedan de var 1,5 år. Flickorna träffades på förskolan och har hängt ihop i vått och torrt sedan dess. De har varit med om "första gången" tillsammans massor med gånger. Nu efter skolavslutningen kommer de gå i olika skolor men de har band som binder samman dem for ever.

Filip och dottern blev grannar och bästa kompisar när vi flyttade och blev grannar sommaren 2003. De har också hängt ihop mycket och Filip kommer nog alltid att ha en speciell plats i dotterns hjärta. Dessa barn har ju en så många gemensamma minnen och de har en gemensam grund som präglar dem till den vuxna person de kommer att bli. Nästa gång jag tar fina foton på dem tillsammans blir väl om 3 år då de tar studenten.

Vi har haft strålande sommarväder sedan början på maj. Det är torrt i markerna och skogsbränder på en del ställen i landet. Bönderna mår nog dåligt av detta. Men jag njuter. Alla sverigebor har ju redan hunnit bli solbruna och nästan alla jag känner har redan badat i havet i Sverige! Dock inte jag.... men jag ar fått solbruna ben.