onsdag 31 januari 2018

Hejdå januari!


Sista januari! Äntligen! Jag längtar till värmen och ljuset. Jag känner mig färdig med kyla, gråväder och regn. Men det kan ju fortfarande komma snöstorm. Jag vet. Men nu när man slutar 16.30 är det inte mörkt. Så det är på rätt väg! Jag såg ju faktiskt snödroppar och vintergäck i söndags.

Januari har ändå varit bra. Vi har ju två personer i familjen som fyller år i januari. Det livar upp. 2 kalas att se fram emot. 

Jag har fortsatt med att vara sockerfri, 149 dagar idag. Jag mår mycket bra men har inte riktigt kommit i rätt fas denna månad. Dels var det ledighet som ruckade lite på rutiner och dels var jag sjuk en vecka som också fick kroppen i obalans. Jag vill komma ner lite till i kolhydrater, vill hålla mig på 30-40 gr/dagen men denna månad snittade jag 55gr. Jag jobbar på balansen. Kolhydraterna kommer från grönsaker och ibland rysk yoghurt.

Jag jobbar på att hålla 3-4 träningspass i veckan. Denna månad har jag snittat 3 pass men vill hinna mer lite till. Det har blivit så otroligt roligt att träna. Jag går på boxpass, powerpass och så har jag min PT-timme i veckan. Nu börjar jag känna att jag är starkare och en del muskler syns. Kul!

Vi har varit mycket bortbjudna denna månad och haft en del bjudningar. Så roligt med att träffa sina vänner. Vännerna och familjen är meningen med livet. 

Nu ser jag fram emot februari. Det blir fler trevliga möten, 1 vecka ledighet och så kommer ju dottern fylla 16.

söndag 28 januari 2018

Mera kalas


Idag blev det mera kalas. Idag var vi hemma hos flickvännen och Y-sonen och firade flickvännen. De hade dukat upp med kak- och tårtbuffé. Vi fick plats allihop vid deras nya extrabord som de plockar fram till fest. Jag fick gott kaffe och mörk choklad. Jag ville inte att de skulle besvära sig med att baka något speciellt till mig, då det inte ofta blir gott med bakverk på mandelmjöl.

Tyvärr är dottern fortfarande sjuk, så hon stannade hemma. Jag fick inte tillfälle att ta en fin bild på födelesdagsgrisen, så jag fick stoppa in en annan bild i collaget. 

På vägen dit såg vi vintergäck och snödroppar som försiktigt börjar komma upp. Underbart! Även om jag vet att det mycket väl kan bli snöstorm i februari.

Innan vi gick på kalas så gjorde jag köttfärsbiffar till 2 middagar. Så nu i kväll när vi om hem var det bara att steka upp vitkål och göra kantarellsås till biffarna. Smidigt.

Nu taggar vi handboll och sedan är denna veckan slut.

lördag 27 januari 2018

Festlig helg


Denna helg kommer vara fylld med festligheter. Antingen händer inget eller så händer allt på samma helg.

I går firade vi Kalle som blev 25 i torsdags. Kalle, har jag känt hela hans liv. Han är ett av barnen i föräldragruppen. Tänk att våra små bebisar nu är unga vuxna och att de börjar forma sitt framtida liv. Kalle läser ekonomi på Universitetet och han trivs som fisken i vattnet.

Vi var hemma hos Anne, som hade bjudit ett trevligt gäng på middag. Vi har träffats från och till under 25 år och med tiden blir dessa möten med bekanta mer och mer familjära. Härligt med trevliga samtal och möten med andra sociala varelser.

Dottern, som har legat nerbäddad sedan i tisdagskväll, ligger fortfarande nerbäddad. Stackars lilla dotter som faktiskt är riktigt infekterad av virus, influensa eller förkylning. Hon är dock på bättringsväg om än inte frisk. Hoppas hon orkar hänga med i morgon men det är tveksamt.

Ikväll ska vi till Lotta och Mattias på samkväm och middag. Trevligt! De är också bekanta från länge sedan. Det är något speciellt med vänner från förr. Vänner som har hängt med sedan man själv var i sina barns nuvarande ålder. Undrar vilka vänner som mina barn har nu, kommer sitta vid deras matbord om 20-30 år? Jag och Lotta träffades i Thailand hösten -89. Snart 30 år sedan!

Jag har varit en sväng på Nova och handlat födelsedagspresent till svärdottern, som också fyllde år i torsdags men ska inte firas förrän i morgon. Hon och Y-sonen hade dock fest med 17 gäster. De hade gjort sushi till alla. Det hade blivit succé. De höll på till tidig morgon idag. Skönt att inte ha oss som gäster idag.

Idag tittade jag och mannen på På spåret på SVTplay. Vi kom på andra plats. Hade vi kunnat den sist musikfrågan så hade vi vunnit. Jag och mannen är det perfekta paret i detta program. Det den ena inte kan kan den andra, fast inte alltid.

söndag 21 januari 2018

Mest varit bortbjudna


Denna helg har varit en rolig och social helg.

Lördag först powerpass och grannen följde med till gymmet. Jag hämtade hem dottern när jag tränat klart.

Sedan blev det mycket konståkning på tv och lite lyssna på boken, Sockerbomben 3.0.

PÅ kvällen var vi bjudna till Torgny och Carina. Vi har inte träffats sedan min 50-års fest. Oj vad tiden går fort. Det gjorde den i går kväll också. Vi åt gott, drack gott, åt lite mera gott och drack lite mera gott och helt plötsligt var klockan 2.15 på natten!!! Det var länge sedan vi var uppe så länge.

Dottern hade skickat ett sms att hon och kompisen redan hade lagt sig och att skulle skicka ett sms när vi kom hem. Hahaha ombytta roller!

Idag sov vi länge och jag körde en snabb sväng till Nova och handlade lite presenter till Kalle och Karolina. Vi var bjudna på lunch hos min kusin med familj. Vi fick god köttgryta, de andra fick fruktsallad till dessert medan jag var nöjd med kaffe. 

Det blev några trevliga timmar tillsammans. Det blir aldrig tyst och tråkigt med en 1-åring och en 2-åring. Full rulle hela tiden. Utmattade åkte vi hem strax efter 17.

Hemma igen lagade vi mat tillsammans och nu avrunda vi helgen med lite tv-häng.

fredag 19 januari 2018

Fredag


Dagen har varit lite rörig. Många möten och många konflikter. Ibland är man omringad av idioter. Eftersom jag precis läst Omgiven av idioter, kan jag inte låta bli att tänka på vilken färg de har som man krockar med. Det betyder ju inte att den man krockar med är idioter men vi tänker i kors och möter inget samförstånd. Intressant men inte så roligt.

Jag och dottern har försökt att hämta hennes internationella id-kort hos polisen. Det är inte så lätt. De har mest tider för allmänheten när de går i skolan/jobbar. Nu är det tredje försöket denna vecka och hon har fortfarande inte lyckats hämta ut det.

Ikväll gjorde vi pizza. Dottern käkade vanlig pizza medan jag åt lchf-pizza, en mjölfri botten, så god. På pizzan hade tomatsås, skinka, mozzarellaost, gräddost, räkor, kronärtskocka och champinjoner. Båda var nöjda med sina pizzor.

Ikväll lyckades jag ta en 10  poängare på På spåret. Det var när de åkte till Lund.

tisdag 16 januari 2018

Bokklubb

I kväll samlades vi i den seriösa bokklubben på kaféet på statsbiblioteket och pratade allmänt om böcker vi läst sedan sist vi träffades (i oktober-17). Vi hade en mycket trevlig stund tillsammans och hade nog suttit kvar längre om inte stället stängde som det gjorde.

Nästa bok vi ska läsa är Romanerna om Patrick Melrose av Edward St Aubyn. Det är den första volymen i en trilogi. Vi får väl se om den ger mersmak.

Just nu lyssnar jag på Omgiven av idioter av Thomas Eriksson. Den är mycket intressant att lyssna på men jag har nu beställt den i bokform för att kunna bläddra lite fram och tillbaka. Intressant varför vi fungerar med en del personer men inte med andra.

Grannen är kräksjuk, så vi har fått rycka ut och köpa toapapper, coca cola och ett paket varmkorv, som hon ville ha. Jag ställde det utanför hennes ytterdörr och meddelande henne efteråt att jag lagt ut varor till henne. Hon blev glad och tacksam. Inte kul att vara utan toapapper när man är magsjuk.

Idag kom en fixarkille och satte dit spisknappen, så nu har vi ugn igen.

måndag 15 januari 2018

Tillbaka till ruta 1


Nu kommer dottern bli grymt besviken! Vi fick ingen ny spis! Hon skäms över vår gamla omoderna spis men nu får hon stå ut med den ett tag till.

I dag skulle en ny fin spis komma med häll och varmluftsugn. Killarna kom bytte spis och gav mig instruktioner om hur jag ska göra för att sätta igång den. Då uppdagades det att det inte var en varmluftsugn! Det finns ju ingen mening med att jag byter upp mig och betalar pengar för en nyare men nästan likadan spis och sedan vänta 25 år till på en spis med varmluft. Killarna som kom med spisen bytte spis igen och så var den gamla trasiga på plats igen. 

Jag ringde kontoret och de visste inte att jag ville ha en ugn med varmluft för det hade jag inte sagt.... För att få en med varmluft ska jag betala 2400 kr i stället för 1700 kr. Då tackade jag nej och bad dem skicka en reparatör och fixa min knapp till ugnen (som killarna som skulle leverera ny spis tog med sig!). Nu hoppas jag att den kom på villovägar så att de inte kan laga den och därför ge mig en ny spis.

I går hade vi Lars och Inger här på fika. Ungdomarna kom också hem och vi kunde festa på den andra tårtan som var hel. Vi hade en trevlig fikastund. Mannen hade hjälpt Y-sonen och flickvännen med att köra iväg deras gamla säng till sopptippen och efter fikat var han med dem på Willys så de kunde få hjälp med att få hem all mat de hade handlat. De är så duktiga med att laga mat varje dag och ta med sig lunchlådor varje dag. De planerar och göra mat- och handlelistor. Så bra!

Fikus Benjaminen har åkt ut. Hej då!


lördag 13 januari 2018

Kalas för äldsta sonen


Lördag morgon, eller rättare sagt förmiddag. Det är alldeles tyst. Familjen sover. Jag har tömt diskmaskinen. Ställt in alla vinglas, kaffetermosar och tårtassietter. Festen är slut. Jag sätter på kaffe och smälter kvällen.

Vi firade Ä-sonen som fyllde 25 i veckan. Vi höll det i en liten skala, bara familjen, så vi var bara 13. (Vi skulle varit 14 men lille lillebror blev dålig i magen och stannade hemma.) Vi bjöd på completo: korvar, korvbröd, majonäs, sulkål, hackad tomat, guacamole och andra vanliga korvtillbehör och öl eller vin till det.

3 fick sitta vid soffbordet medan de andra 10 satt vid matbordet. Det blev bra för de 3 bytte plats till bordet då och då, så att alla snackade med varandra. Det är en stor vinst att inte vara så många då blir det mer intimt. Alla hinner prata med alla och alla njuter av att det är fredag, fest och ledig helg framför sig. 

Sonen kände sig hyllad och han fick fina presenter. Han var dock liten sliten för han har jobbat hela veckan och kompisarna hade en överraskningsfest för honom torsdagsnatt. Han var glad men lämnade festen strax före 23 medan vi andra fortsatte att småprata och trivas ett tag till.

När alla hade gått städade jag och mannen undan innan vi gick och lade oss.

Nu väntar en helt oplanerad helg framför oss. Härligt att inte ha något inplanerat. Jag tror jag ska tvätta de sista juldukarna, stryka dem och lägga undan dem för säsongen. Julgardinerna i köksfönstret ska och bytas ut denna helg.

torsdag 11 januari 2018

Sjuk

Jag mår vara risig men inte så risig som våran Fikus Benjamin!

Tänk att jag kände mig så på g i måndagsmorse när jag var på jobbet.... ändå fram till lunch. Det kändes som jag höll på bli sjuk men jag tolkade det som att jag var trött. Nattsömnen natten till första arbetsdagen efter ett lov brukar ju bli så så där. Men jag bet ihop och stod ut hela dagen.

Dottern hade sista dagen jullov så hon gjorde middagen. Då passade jag på att handla lite innan jag kom hem. Det är ju dumt att komma hem för tidigt för då fick jag kanske hjälpa till att laga mat. Dottern gjorde fantastiskt god köttfärssoppa.

Klockan 19 (!!!!) orka jag inte hålla mig vaken och jag frös i hela kroppen så jag gick och lade mig och somnande men vaknade 20.30. Sedan kunde jag inte somna om förrän efter 2. Men jag och lyssnade på en underhållande ungdomsbok av John Green, Sköldpaddor hela vägen ner. Den var riktigt bra.

Jag och dottern läste hans tidigare bok, Förr eller senare exploderar jag. Vi älskade den båda och vi såg filmen. Året efter såg vi hans nästa filmatiserade bok, Papertown, som också var bra. John Green är en duktig ungdomsförfattare som fångar hur ungdomar tänker och känner men även vuxna har behållning av hans berättelser.

I tisdags gick jag upp om än lite sent. Mannen frågade mig 07.11 om jag hade sovmorgon. Nä. Snacka om att jag fick bråttom. Men jag hann i tid till dagens första lektion. Jag kände mig trött men inte sjuk.... fram till lunch då kom förkylningen.

Jag åkte hem lite tidigare och vilade en stund. Preparerade mig med näsdroppar och panodil och åkte till tandhygienisten. Skönt efter man har varit där. Jag känner mig aldrig annars så ren i munnen som efter detta besök. Jag avbokade boxpasset och följde med dottern till optikern i stället. Hon måste ha glasögon när hon ska köra bil. Vi tittade inte på några bågar. Det kommer ta flera månader innan hon har bestämt dig.

Hemma hade mannen gjort god tonfisksås och till det provade vi kålrotspasta. Kålrot som är strimlar som spagetti. Det var riktigt gott. 

Nu bestämde jag mig för att jag stannar hemma och kurerar mig. Annars drar jag kanske ut på eländet och känner mig sjuk längre än vad jag behöver. 

I går och idag stannar jag hemma. Lite skönt att ligga i soffan och titta på Dr. Phil och grannen har försett mig med Svensk Damtidning. 

Idag vaknade jag dock av att det ringde på dörren. Det var vaktmästaren som kom för att titta på spisknappen som hänger lös. Han hade inte skruvar som behövdes och skulle skicka vitvaror-killen i stället. Då kom frågan på tal om det var möjligt att byta spis. Om jag betalar 1700 kr så kommer det en ny med häll och varmluftsugn. Så jag beslutade mig för det. Jag kan ändå tycka att det är lite surt att jag måste betala. Jag blev faktiskt snuvad på att få byta upp mig 2006 när alla andra fick erbjudande.

Nu ska jag softa lite mer. Jag ska kontakta jobbet om att jag stannar hemma i morgon också. Utan Panodil och näsdroppar är jag inte så kaxig. Sedan får jag se vad Dr. Phil har att säga idag.

lördag 6 januari 2018

Ted- bio

I går hade dottern kompisar på efterjulmys och sleepover, så jag och mannen lämnade hemmet några timmar. Vi var på bio och såg filmen om Ted Gärdestad. En vacker film om ett stort musikbegåvat musikunder. Den handlade också om kärleken mellan två börder. Ted var så speciell. När han mådde bra måste allt vara fantastiskt men när han inte mådde bra mådde så många i hans närmaste krets såå dåligt. Att leva med en människa som mår så psykiskt dåligt är ju så påfrestande.

Men det var en vacker film.

Jag har snart tittat färdigt på Mad Men. Så bra för nu är snart ledigheten slut för denna jul. Jag märker hur hjärnan börjar ställa in sig på jobb på måndag. I min hjärna börjar jag lägga upp arbetsdagen på måndag och jag har läst alla jobbmail.

Idag tänker jag baka ett nytt LCHF-bröd som har fått mycket bra omdöme på många sidor. Jag ska också göra ostkaka á la LCHF för vi har en hel del keso över som snart går ut.

Matlistan för nästa vecka är planerad och så gott som inhandlad. Tvätten ska tvättas i helgen. Boken till bokklubben är utläst. Ja, jag är redo för vardag, rutiner och schema igen. Men först har vi en skön helg!

torsdag 4 januari 2018

Hejdå julen!


Idag plockade jag undan julen med blandade känslor. När allt var borta brukar en känsla av rent och fräscht infinna sig men så var det inte denna gång. Jag ville nästan plocka fram det igen när jag var klar. Men jag behåller gardiner, soffkuddar och juldukar i köket ett tag till.

Idag tränade jag med min PT och det var 3 veckor sedan sist. Hon körde slut på mig på riktigt och såg så glad ut när hon gjorde det. Det är verkligen skönt att ta ut sig helt på ett träningspass. 

Dottern har varit hos optikern för att undersöka ögonen till körkortet och det visade sig att hon behöver glasögon. Nästa vecka ska hon dit igen och göra en ordentlig undersökning och kolla glasögon.

I morgon är sista lovdagen. Jag skulle lätt kunna ha en hel vecka lov till. Men bara man står ut i mörkret till sportlovet så vänder allt. Ljuset kommer tillbaka och sommarlovet märmar sig med stormsteg.

onsdag 3 januari 2018

Klädbytaredag


Idag samlades 4 kolleger hos Cici och vi hade med oss kläder som vi inte vill ha mer. Cici som har ett helt rum fullpackat med kläder hade redan dukat upp hela köket och vardagsrummet med kläder som hon gav bort. Vi andra hade inte med så mycket. 

Vi klädde snabbt av oss och gick omkring i under kläder och provade och provade och bytte med varandra och provade lite till. Jag var helt övertygad om att inget skulle passa mig eftersom de andra är mindre än mig. Men jag hittade faktiskt en svartvit-rutig kjol, en svart stickad topp, en svart festtopp med strasshals, en svart tunn bomberjacka, en turkos/svart klänning och en orange klänning/tunika som satt bra och var fina. Så kul att få lite nytt utan att betala en krona.

Alla andra kläder som blev över skänker vi till Cicis svägerska som har släktingar i Serbien som blir glada för allt de får. 

Jag hade också med en påse med kläder som dottern ratat och den påsen gav jag till min kollega Annika som har en 12-årig lång dotter. Hon skickade sms till mig nu i kväll och tackade för allt. Hon blev jätteglad. Jag tycker om tanken att kläder och saker går vidare till andra om man inte själv kan ha det mer. Det är roligast när man vet vem som får kläderna. Jag slänger aldrig kläder. Om jag inte orkar sälja dem eller ge dem till någon jag känner, lämnar jag i återvinningstunnorna.  

Jag var hemma igen lagom till 18-tiden och då lagade jag och dottern mat, kyckling med curry och kokosgrädde.

måndag 1 januari 2018

Nytt år


Helt plötsligt vet jag inte vad jag ska skriva om. Jag vet inte varför jag bloggar eller för vem jag bloggar. Just nu känns det att det bara är mamma, mannen och svägerskan som läser och de vet ju ändå vad som händer i mitt liv. Bloggar jag för mig själv? Kanske, eller jo det gör jag väl. Men det händer inte så mycket nytt i mitt liv som egentligen är värt att blogga om.

Jag gör samma saker varje nyår, varje vinter, varje vår, varje sommar.... ja ni förstår. Det enda som är skillnad är jag och alla andra blir 1 år äldre. Är det något att blogga om. Jag skriver ju inte om något viktigt, meningsfullt eller djupt. Det vågar jag inte för då kommer jag trampa mina nära på tårna och det leder ju inte till något mer än konflikter eller tråkigheter.

Visst är det kul att titta tillbaka i bloggen och minnas men det gör jag ju inte alltid. Jag vet inte om jag bara slutar med bloggandet eller om jag bara uppdaterar när något speciellt händer. Jag har inte bestämt mig.

Jag har bara en olustig känsla av att 2018 inte kommer att bli ett så bra år. Det stör mig. Jag försöker intala mig att det är upp till mig att göra ett bra år för mig. Jag vet inte om denna känsla finns för att vi faktiskt inte har bokat någon resa i år. Jag fick frågan av en vän nyss om jag bara levde för min semester? Gör jag det? Jag svarade att jag inte gör det och jag sa att jag förstår att det är upp till mig att jag gör mitt år bra, men kan jag det. 

Jag vet inte varför jag känner mig så nedstämd med att ha ett nytt år framför mig. Kanske för att jag hade ett sådant fantastiskt 2017 och det är svårslaget.

Det allra bästa upplevelsen 2017 var min New York-resa med min svägerska. Den tänker jag på varje dag sedan vi kom hem. En fantastisk stad att vara i! Hela resan var så lätt, trevlig och konfliktfri med min kära svägerska. Jag skulle såå gärna vilja åka dit en gång till med henne.

Vi åkte ju också på 60-års kalas i Tyskland till mannens närmaste vän och jag och dottern gav mannen Cypernresan i våras, som också var så bra. Vi hade en fantastisk månad i Spanien då alla (utom Ä-sonen) kom ner och vi hade så trevligt ihop. Tänk en hel månad med sol och värme och bara trevligt umgänge. Undrar om det kommer att ske fler gånger?

Jag är rik på fina vänner och jag har den finaste familjen. Alla ni ger mig guldstunder och fina minnen.

Jag har förändrat mitt förhållningssätt till mat och träning och jag hoppas att 2018 ger mig ytterligare några kilo ner på vågen men framförallt större muskler och bättre kondition. 

Jag hoppas att alla mina nära och kära får vara friska och lyckliga, för då är jag lycklig.

Ja, jag kan ju inte backa tiden, så det är väl bara att kavla upp ärmarna och ta tag i 2018 och ta vara på guldstunderna och njuta av nuet.