Julmarknad

Idag har jag och mannen varit en heldag i Bosjökloster på julmarknad. Det fanns massor med hantverk, mat, ljus, ulltomtar, keramik och massa annat som har med julen eller julklappar att göra. Det fanns för lite jultomtar. Jag hade siktat på att införskaffa mig en fin tomte men det fanns ingen att köpa. Men det blev en hemmavävd löpare i julrött och julgrönt till soffbordet.

Vi åt lunch där, fisksoppa som var god. Men det fanns mycket att provsmaka också. Vi köpte med oss sill och julsenap.

I kyrkan var det julkonsert med Malmö vocalensamble. De framförde julsånger jättefint. Det var lite kul att vara i Bosjökloster kyrka. Där har jag varit mycket som barn och ungdom. Jag är döpt och konfirmerad där men jag var också aktiv i kyrkans juniorer och seniorer, så jag har varit med i julspel och Luciatåg. Jag var t o m Lucia ett år. Dessutom döpte vi våra söner i denna kyrka.

Efter Bosjökloster åkte vi på lite i förtid adventsfika hos pappa och hans fru. Mysigt.

När vi kom hem hade dottern städat och sonen höll på att tillaga biff stroganoff med ris. 

Nu har vi en avslappnad och skön lördagkväll framför "Så mycket bättre".

Mitt enda liv - Gardell

Gardell levererar varje gång. Lika fjantig som han kan vara lika seriös kan kan bli. Ömsom skrattar man hysteriskt och nästa minut har man en stor sorgklump i halsen.

Arenan fylldes men 2000 personer och Gardell fick med sig alla. Han pratade, sjöng, dansade, pratade mera, förlöstes, showade. Vi fick följa honom genom livet, hans liv, från vaggan till graven. Fantastisk kör, musiker, transor och andra underhållare på scenen. Tvära kast mellan olika känslor men ändå med en röd tråd genom hela föreställningen.

Nu kan jag tänka på denna show och le, känna kärlek och må bra. Jag var där tillsammans med pappas fru och svägerska. Mys!

Nu börjar jag komma in i rutin. Dagarna rusar förbi och jag som skulle hinna såå mycket när jag är sjukskriven. Fast man är väl inte sjukskriven för intet. Första veckan vilade jag mest och tittade på massor med play-program. Andra veckan var jag fast med Orange is New Black, två säsonger. Tredje veckan börjar det bli lite mer fason på mig. Har hunnit advent/julpynta, beställt hem alla julklappar, bakat lite (fast det är uppätet nu) och tvättat massor. Idag rättade jag hälften av rättningshögen, tar andra högen på måndag. På måndag ska jag klippa mig också, skicka jullåda till Nya Zeeland och posta julkorten. På onsdag är dottern hemma och då ska vi baka alla lussebullar. På torsdag börjar jag jobba igen.

Fortfarande syns ingen viktnedgång på vågen efter första veckan neråtsving men jag märker det på kläderna. Jag tog fram vinterjackan idag. Oj oj oj, den har blivit jätterymlig!

Bio

Igår kväll var jag, dottern och y-sonen på bio. Vi såg the Hungergames Mockingjay. Mysigt att gå sent på bio och vara med barnen, dessutom bjöd sonen på bion. Så snällt! Jag har aldrig blivit bjuden på bio av någon i familjen förutom av min man så klart.

Filmen var bra men den slutar ju precis så öppet så man bara längtar till del 2. Undrar när den kommer. 

Strax före midnatt klev vi ur biosalongen ut till en julbelyst stad. Åh jag älskar alla juleljus i i stan, hemma och överallt.

Idag fick jag och mannen tummarna loss och putsade fönstren. Härligt att se skillnaden! När vi ändå var i farten så åkte julgardinerna i köket upp och julkuddarna i kökssoffan placerades också dit. Alla fönster fick adventsstakar eller stjärnor och borden fick röda juldukar. Me like! Mannen städade resten av hemmet.

Det är bara lite snö som fattas men det räcker att det kommer på jullovet.

Nu är det tvkväll i soffan och bara njuta av vårt fina julmysiga hem.

Njuter av livets lugna gång

Nu har det gått 2 veckor och 3 dagar sedan jag opererades. Allt flyter på hur bra som helst. Första veckan fick jag ju bara dricka. Jag drack näringsdrycker, mjölkchokladdryck, kaffe, soppor, nyponsoppa och yoghurt/kvargdrycker.

Det kändes som himmelriket när jag vecka 2 gick in i puréstadiet. Till frukost blev det lös havregrynsgröt kokt på proteinberikad mjölk, lunch och middag blev kyckling eller fisk mixad med sås och potatis och grönsaker. En bebisröra som trots allt smakade bra.

Denna vecka har jag gått över till mjukmat, dvs färsrätter, korv, fisk med potatis men slipper mixa det till puréer men måste nu lära mig att tugga, tugga och tugga. Det går också bra. Nu är det fokus på 3 huvudmål, frukost, lunch och middag och så ska det till 3-4 mellanmål emellan. Det är svårt att hitta på roliga mellanmål så det blir ofta 1 knäcke med mycket pålägg, 1 banan eller ett litet glas kvargdryck. Jag ska försöka få i mig 5 dl mjölkprodukter (svårt), 1.5 liter vätska under dagen (lättare) och 80gram protein (har jag inte klarat av ännu).

Jag känner mig inte hungrig men jag blir proppmätt på huvudmålen. Det är märkligt att man blir proppmätt på 1 dl mat. För mig betyder proppmätt att jag ätit övermycket så mentalt är det förvirrande. Att känna sig proppmätt är negativt laddat när det gäller att försöka gå ner i vikt så automatiskt tror jag att jag äter för mycket och är rädd för att gå upp. Men jag skriver fortfarande ner allt jag äter och dricker och så räknar jag att jag totalt har ätit 3,5 dl mat på hela dagen och då inser jag att min oro sitter i huvudet.

Jag försöker promenera varje dag och jag blir piggare och snabbare för varje gång. Jag springer på apotek eller ICA var och varann dag och småhandlar. Anne och jag har också promenerat några gånger och y-sonen har också varit med och traskat. Han är med som bärhjälp om jag ska handla lite tyngre eftersom jag inte får bära tungt ännu.

Jag får mycket besök vilket jag tycker är jättekul. Kolleger, gamla elever och vänner avlöser varandra. Underbart! Jag är pigg och känner mig stark men blir lätt mycket trött. Då är det bara att dricka lite mer och vila lite.

När jag vilar har jag fastnat framför en serie "Orange is the new black".

En lagom lätt underhållande serie. Men jag är hopplös när jag börjar se en serie och har tillgång till alla delarna. Ibland blir det alldeles för mycket. Men jag är ju ledig och har inga måsten.

Jag har gjort upp en agenda så jag ska få något gjort mellan måltiderna och promenaderna. Jag vill ju få julfint hemma innan jag börjar jobba igen. Jag vill ju ha hunnit att julbaka innan jag börjar jobba. Jag behöver ha rättat en hel del innan jag kommer tillbaka till jobb. Jag vill ha julklapparna färdiga innan jag börjar jobba igen. Men men jag är ju sjukskriven och ska inte stressa. Så jag gör lite i taget i små doser och hinner jag inte klart tills jag börjar jobba så är det inte panik ändå. Jag hinner med det jag ska.

Jag njuter av att må så bra och bara vara. Jag är så tacksam över att jag får må så här bra som jag gör.

Nytt liv nytt livsmönster

I onsdags gick jag upp 4.50 för att skrubba mig ren och 5.30 kom min bror och hämtade mig. Vi var på väg till Simrishamn där jag snart skulle bli gastic bypass-opererad. Oj vad jag var nervös men det kändes bra att det var min trygga bror som körde mig. Vi åkte genom ett mörkt regnigt Skåne och jag tänkte hela tiden på att snart ska jag opereras, snart ska jag opereras. 

Min bror släppte av mig i god tid utanför sjukhuset och vi kramades. Jag gick upp till avdelningen med darrande ben. Snart blev jag omhändertagen och sedan gick allt väldigt fort. Jag blev hänvisad till mitt rum. Alla får egna rum, så skönt!. Jag fick byta om till sjukhuskläder och så kom ssk in och satte en nål och tog lite blodprov och berättade vad som komma skall. 45 minuter senare var min tid på operationsbordet. Innan dess kom kirurgen snabbt ner och pratade med mig och presenterade sig. Det kändes tryggt. Minuten efter kom narkosläkaren in och berättade allt om narkosen och vad de kommer göra med mig och hur jag kommer må de närmaste timmarna efter. Så proffsigt! Sedan var tiden inne och de körde upp mig till operationsavdelningen.

Jag klev själv upp på operationsbritsen och de bäddade in mig och spände fast benen eftersom jag skulle tippas och sedan blev jag yr och därefter mindes jag inte mer. Då var klockan 7.45 och nästa gång jag tittade på klockan var det 10.15 och jag låg på uppvaket. Personalen där gav mig lite vatten och jag fick blåsa i vattenflaskan så att lungorna skulle jobba lite. Jag låg kvar på uppvaket 1 timme till. Jag sov mest. Kroppen var helt utslagen och jag var helt klubbad. Jag var uppe och gick och försökte kissa men det gick inte. 

Vid kvart över 11 var jag tillbaka på mitt rum.Jag ringde dottern och sa att jag levde och jag ringde mannen, skickade några sms sedan sov jag igen. Resten av dagen gick i samma mönster. Jag vaknade drack pyttesmå klunkar vatten/näringsdryck, gick upp och kissade och somnade om. Vakentiderna blev dock längre och längre framåt kvällen.

Jag kände mig lite mörbultad men hade inte värre smärtor än att panodil hjälpte och jag drack lite och långsamt så jag blev inte illamående. Jag kände mig bara starkare och starkare. Underbart! Jag vaknade klockan 02 på natten sedan kunde jag inte somna om. Jag låg och lyssnade på radion och hade det ganska mysigt. Klockan 7.00 hade jag klätt mig och packat mina saker. Klockan 9 var det utskrivningssamtal och vi var 4 som var tillsammans. Vi hade alla gjort samma operation och vi kommer träffas på samma återbesök som är den 17 december.

Halv 11 kom pappa och hämtade mig. Jag hämtade ut all min medicin innan vi lämnade Simrishamn. Bilfärden hem gick bra. Skönt att ha familj som kan skjutsa mig när mannen inte kunde. Hemma var alla barnen hemma och de höll på att städa. Vi fikade lite innan pappa körde vidare. Jag la mig i soffan och hade då lite ont och var trött. Jag vilade, drack och skrev upp all dryck. 1.5-2 liter dryck ska man försöka få i sig under vakentiden.

Första natten hemma gick smärtfritt. Jag sov som en stock från 22.30-9.00. Underbart! 

Första heldagen hemma gick bra. Jag drack mina drycker utan besvär. Man blir verkligen mätt på 1.5 dl dryck! Jag tog en lite promenad runt huset sedan kom Anne och hälsade på en stund. Vi tog en promenad tillsammans till apoteket och jag köpte en dosett. Jag vilade efter det och drack lite på det. När barnen hade lagat mat och ätit blev jag rastlös, så då spelade vi kort Chicago. Vi spelade inte helt klart för jag blev trött. Men mysigt att vara tillsammans. Mannen var på after work med jobbet och kom hem vid 23-tiden och då hade jag redan lagt mig.

Nu är det lördag och natten har inte varit lika bra som natten innan. Jag har rört mig mer i sängen och spänt mig för att inte ha ont, så när jag vaknade klockan 7 gav jag upp och hängde tvätt i stället. Jag mår fortfarande mycket bra och jag är så tacksam för att jag får må så här bra.

Halloween, Blå Planet, sprucket ögonbryn

Kusinerna och svägerskan från Jönköping har åkt hem efter 2 roliga dagar. Innan de åkte så hann de göra en pumpalykta. Nu är godisskålen fylld så nu kan de hemska ungarna ringa på.

Igår hade vi en fantastisk dag i Köpenhamn. Vi tog tåg och metro till Blå Planet, akvariumet i Köpenhamn. Fantastiska fiskar och vi hann med fika där också.

Därefter tog vi metron in till Kongens nytorv och hamnade inne i Magasin de Nord. Jag köpte en underbar parfym. Sí, från Armani. Så olikt mig att köpa parfym men den passade verkligen mig.

Barnen käkade god pasta och pizza och vi satt under värmare ute mitt på Ströget. Otroligt att sitta ute och äta näst sista dagen i oktober. Vi gick Ströget upp till huvudbangården. Barnen ville gå in i alla leksaksaffärer, Disney store och lego-butiker. Vi shopade lite på Tiger innan vi tog tåget hem. 

Vi skulle åka hem till alla ungdomar och till mannen som väntade med färdiga tacos. Vi ser vår buss komma precis när vi har 40 m till busshållsplatsen. Vi skulle bara över övergångsstället så var vi nästan framme. Bussen som skulle sakta in för att lämna oss förträde eftersom vi är på övergångsstället. I stället gasar bussen på och jag/vi höll på att bli överkörda. Jag bromsar in men snubblar på en ojämn marksten och faller huvudstupa fram och slår i ansiktet i trottoarkanten, så ögonbrynet spricker och glasögonen går sönder, klockarmbandet blir skevt och hela jag blev smutsig. Blodet rann som bara den och Maria letade i väskan efter servetter. Hon hittade en binda som jag använde som tryckförband. Blind, som jag är utan glasögon, och blodet rinnande ner över ansiktet och stödjande på min svägerska gick vi på bussen. Jag såg nog ut som vilken halloween-firare som helst.

Dottern var såå arg på busschauffören så hon ringde och klagade på skånetrafiken. Så modig tjej! 

Vi var alla lite skakiga och jag kände mig mörbultad. 

I dag har jag ont i knäna, i vänster axel, handflator och ögat har fått en snygg blåtira.

Ikväll är alla mina barn hemma och vi ska ha fredagsmys ihop. Dottern har fixat till sig lite när hon ska öppna till alla Bus eller godis-ungar.

Äntligen höstlov!

Jag är såå stressad nu. Jag har såå mycket kvar att göra innan jag kan sjukskriva mig och fokusera bara på mig själv.. Nu är det 9 dagar var till operation!

Förra veckan var fullspäckad. Jag har gjort klart allt material och alla planeringar till alla mina klasser så min vikarie bara kan gå efter planering och hämta vanligt material. Jag kommer ev bli sjukskriven i 4 veckor så då hinner eleverna göra en del.

Jag jobbade så länge alla dagar i förra veckan. Jag lyckades dessutom få till en hel del utvecklingssamtal men jag har några kvar till december.

Jag var dessutom på teater 2 (!!) gånger med olika klasser och olika föreställningar. Båda på stadsteatern Hipp men helt olika uppsättningar. Vilja väl var den första föreställningen och den var nytänkande, tankeväckande och fräck.

Den andra var på kvällen med 3orna. Det var Amadeus som höll på i 3 timmar och skådespelarna var fantastiska men de krävde en hel del av publiken. Mycket monolog och för lite Mozarts musik men absolut sevärd.

I helgen var det innebandymatch i Simrishamn och de mötte flickor 99 med två flickor födda 98 i laget. Oj det är skillnad på att vara 12 och 16. Men våra flickor spelade jättebra. 0-0 i första perioden, 1-2 till oss efter andra perioden men i tredje perioden var flickorna trötta och det blev två mål till till hemmalaget. Men våra flickor gjorde såå bra match.

Idag har jag jobbat med de sista förberedelserna till min vikarie. Idag träffade jag hennes också så det känns bra. Nu har jag massor med rättningsarbete med mig hem, som jag helst vill ha gjort klart till onsdag nästa vecka.

Jag har bara operationen i huvudet. Jag är nervös inför den. Önskar att jag visste hur jag kommer att må veckorna efter. Gör jag rätt? Gör jag farligt för min kropp? Åh vad jag oroar mig. Mannen jobbar när jag opereras och det känns inte heller tryggt. Men jag förstår att han inte kan ta ledigt. Han har fixat så min bror lämnar och pappa med fru hämtar. Det känns ändå jättebra.

Jag behöver några dagar ledigt så jag kan samla mig och orka med de andra i familjen. Dottern är hos storebror med flickvän sedan igår kväll och vi ska hämta henne i morgon eftermiddag. Mysigt att vara hos brorsan!