weekendlyx slut

Nu har jag kommit hem efter en skön helg med svägerskan. Fredagen var bra för jag handlade det mesta på Gekås som jag tänkt. Lördagen var superskön med härlig lördagspromenad i Falkenberg centrum i det soliga vädret. Fyndade lite på Lindex.

Svägerskan åkte till Gekås och jag softade på hotellrummet. Facebookade lite, läste Amelia och tittade på Gilbert Grape på tv. På kvällen före Robinson var vi och åt på en asiatisk restaurang, 4 små rätter och en Hof.

Kvällen var lugn med tv och prat. Jag tittade på när svägerskan färgade håret och slog in en herrans masssa juklappar.

I dag efter en lugn och god hotellfrukost så bar det av till Gekås igen. Söndagar brukar vara lugna så det utgick vi att så var fallet i dag också. INTE! Det kryllade av människor överallt. Jag fick krupp och det fick svägerskan också. Som tur var så hade vi inte så mycket kvar på listan att handla, så 2 timmar senare satt vi och åt på krogen i stället.

2 timmars körande i ösregn tog det innan jag kom hem. Åh vad skönt att komma hemma. Få sätta sig i lugn och och softa med familjen, äta middag och bara ha det mysigt. NOT! Mannen har fått för sig att han ska städa just när jag kommer hem. När han städar så tar han fram allt och plockar ut allt, så hemmet ser värre ut än vad det gjorde innan, sedan orkar han inte mer när hälften är klart och då ser det välstädat ut på vissa platser men hemskt på andra. ....

Och någon middag har han inte börjat på ännu...

I morgon ska jag till doktorn igen.

Falkenberg

Nu är det snart Robinson på tv. Svägerskan och jag har slängt oss i varsin säng och ska dricka lite vin och äta lite godis. Svägerskan ska snart färga håret och slå i julklappar. Hon åkte en sväng till GeKås idag men jag stannade kvar på hotellet och njöt av lugn och ro och tittade på Gilbert Grape och läste Amelia. Igår handlade jag det mesta på shoppinglistan. Skönt! I morgon åker vi dit en sväng till innan vi far hem till våra familjer.

skön slappedag

Tänk att hela dagen bara kan gå utan att jag har gjort någonting och ändå har jag inte haft tråkigt. Datorn och tv:n räcker långt som sysselsättning.

Igår kväll var jag och grabbarna på teater "Don´t forget to kiss your mother goodbye" om droger som Hassela Gotland spelade upp. Grabbarna undrade varför jag tog dit dem. För dem var det självklart att säga nej tack till droger. Tack för det! Det var ju därför jag tog med dem för att jag ville höra att de hade den attityden.

Mannen har varit hemma hela veckan. Lite duktig har han varit. Vinterdäcken har kommit på bilen, sonens cykelpunkering fixad, samma sons glasögon fixade, influensavaccin fixat och middagarna fixade.

I morgon bär det av till Falkenberg och skön vistelse på hotell med svägerskan. Så härligt! Förhoppningsvis blir en del julklappar fixade på Gekås.

Tankar

Många tankar far i huvudet på mig. Det är jobbigt när allt rör till sig och i min situation just nu så har jag så svårt att klara av att tänka en tanke klart. Jag flackar i min inre dialog och tappar hela tiden fokus. Men det börjar kännas som om jag börjar förstå varför jag är i den sits jag är i just nu. Märkligt att depression kan te sig så här.

Det jobbiga med att inse problem är att man måste ha kraft att orka börja ta itu med dem. Just nu har jag inte energin men jag hoppas på att det vänder snart. Men vi behöver hjälp i vår familj. Vi behöver hjälp med någon utifrån som kan kitta samman oss igen. Inte mig och mannen, vi håller samman, utan med barnen.

Jag har varit frånvarande så länge och det har mannen också. Det har skapat ett tomrum mellan oss och barnen. Min äldsta son har helt tappat respekten för oss som familj och det måste vi ha hjälp med att vinna tillbaka. Han har tappat respekten för vi har inte varit goda förebilder och respekterat honom alltid. Undrar vart jag vänder mig för att få denna hjälp? Var letar jag? Familjerådgivning? BUP? KBT-kliniker? Någon som vet?

Så nedstämd...

... inte av min depression utan av att en ung kvinna som har fått beskedet inflammatorisk bröstcancer. Jag känner henne inte personligen men följer hennes blogg eftersom det är min svägerskas vännina. Jag har fastnat hos henne för att hon har en engagerande, blandad blogg med sååå fina bilder.

På senare tid har jag följt hennes graviditet, hennes yngsta sons utveckling, gläds åt att hon berättat om det stundande bröllopet till våren och att de snart ska flytta till sitt drömhus.

Så klart att hon kommer klara detta! Hon är en stark människa och har så mycket positivt framför sig som bara kan stärka henne. Men varför ska en del människor prövas så hårt?

så har de hänt igen...

Igår kväll sa dottern att hon trodde hon hade löss. Jag tittade noga men såg ingenting. När jag själv skulle gå och lägga mig drog jag några dra med luskammen över vasken och 3 stora löss hamnade i handfatet. Fy! Hur skulle jag kunna sova med vetskapen att jag har djur som kryper i håret? Jag undersökte söner och man men de hade inget, dottern hade redan somnat så det fick vänta.

Idag har det varit stora rensautlössen-dag. Dottern hade löss dock inte så många men ändå. Mannen åkte till apoteket och handlade lusmedel, 170kr flaskan! Vi har kammat och kammat och kammat. Nu är vi behandlade en första gång och ska upprepa detta igen om 9 dagar.

Alla sängar är nybäddade och lakan, handdukar och pyjamas ligger i hög och tvättmaskinen går varm.

Vi har haft löss en gång förut men det var mycket värre. Alla barnen hade massor med löss och jag var bara hysterisk. Men de försvann direkt efter första behandlingen så jag förväntar mig att det ska gå lika smidigt denna gång med den lilla mängd löss.

I morgon får dottern vara hemma från skolan men vi måste informera alla på skolan så att barnen blir undersökta.

Mannen ska vara hemma nästa vecka han har semester. Skönt! Hoppas det blir lite fint väder så vi kan promenera lite om dagarna, fast just nu är han dunderförkyld.

fredag....

När det är fredag ska det städas, handlas och fixas till fredagsmys.

Blir så trött. Få se hur mycket som blir gjort...

I går var det en mycket bra dag. Jag hade inga måsten och mådde faktiskt rätt bra. Pappa ringde och lät "som vanligt" glad och pigg. Så bra det kändes. Mannen gick på sonens utvecklingssamtal och det var bara positivt. Skönt, jag hade väntat mig det värsta. Jag var med dottern på hennes första utvecklingssamtal och det var också bara positivt, henne kan man lita på.

Idag har jag ont i hela kroppen, ont i musklerna. Känns som jag har legat och spänt mig hela natten. Hjärtat slår så snabbt och det brusar i hela kroppen. Kanske för att morgonen blev så jobbig. Mannen gör allt vad han kan för att ungdomarna ska komma upp och komma i tid en jag stressar upp mig för att de bara nonchalerar sin pappa. De kommer iväg precis på marginalen men då är jag helt mentalt slut när de väl är ute.