Halloween

I dag är det Halloween, men barnen tjuvgick redan igårkväll. Jag ville inte att dottern skulle gå själv med sina kamrater, så storebror med flickvän ställde upp och gick med dem. 2 timmar senare kom de hem jätteglada med massor av godis, ca 2kg.

Idag är det tänkt att jag ska baka grahamsbullar. Flickvännen längtar efter dem. Hon lovade att hon skulle hjälpa till att rulla bullarna. Jag får väl sätta fart snart. Men just nu sitter jag och dottern och tittar på Robinson.

fredagkväll med tankar

Vår yngsta son fick sin diagnos i går. Vi fick svar på det vi misstänkt och nu känner vi alla bara lättnad. Skönt att få en förklaring till varför det går åt så hemskt mycket energi till att göra de enklaste saker. Dvs enkla saker för en utan ADD. Sonen har hela tiden varit mycket harmonisk under utredningen och tycker att det är skönt att vi hat sett honom och tagit honom på allvar.

Vår son har en ADD. Han har svårt att hålla många bollar i luften. Svårt att se strukturen i det han ska göra. Svårt att komma igång med det han ska och hålla ut till det är klart.

Men han har mognat massor detta året. Han har gått från tonåring till vuxen. Han är harmonisk och har en bra självbild. Han tar reda på mycket om sin ADD och känner sig stark att ta sig an livets prövningar. Han har inte den manipulitiva sidan som man kan ha med ADD/ADHD. Det gör livet mycket lättare för hans omgivning.

Han har hamnat helt rätt i sin skola. Han har kommit till en liten skola som ser honom och att bli sedd med rätt ögon. Han växer för var dag. Han jobbar på med sin utbildning, men vi andra måste se upp att han inte bränner för mycket energi för att vara ikapp sina kamrater utan ADD. Det är risken med ADD att bränna ut sig. Men skolan har helt förstått hur de bäst kan stödja sonen. Vi är så tacksamma för att hans skola. Vilken skillnad det finns på skola och skola!

Vår son är unik. Vår son är speciell. Vår son är bäst!

vardag

Idag är det synd om mannen. Han har spränghuvudvärk, ev migrän. I varje fall inte rosfeber. Skönt! Men det var 18 år sedan han hade migrän så det känns ovanligt. Han ligger pall.

På jobbet har jag varit supereffektiv. Skönt! Jag ska vara tjänstledig på torsdag och därför fick jag göra material till vikarien. Min klass ska ha prov på fredag och det har jag också gjort idag och i morgon bitti har jag klasskonferens för min klass och jag har samlat ihop allt material till det. Skönt att fått undan massor.

Idag bjöd jag barnen på lax under fetaosttäcke, potatis och broccoli.

måndag

Trött och slö känner jag mig. Kanske för att jag vet att om 1 vecka är jag ledig och undermedvetet varvar ner.

Igår var hela familjen i skogen och gick och det regnade, men det var ändå skönt att komma ut. Mannen stack ändå och tränade. Han har tränat som en galning nu i 1 vecka medan jag har varit slöare.

Igår kväll var jag hos C och vips så hade 5 timmar bara sprungit iväg. Det hände en hel del när vi pratade. Det kom en hel del besökare som vi fick schasa ut. Så tydligt har jag aldrig sett andar förut.

Idag har jag mest förberett en massa till veckan, hjälpt elever i studieverkstaden, bytt jeansen som var för små för yngsta sonen och hämtat de nya jeansen som blivit upplagda till äldsta sonen, varit på VC men yngsta sonen som trodde han hade fått ögoninflammation men det var det inte som tur vad och nu landat i soffan.

ADHD utredningen för äldsta sonen har också satt igång. Hoppas vi hinner långt innan han fyller 18 i januari och inte tillhör BUP längre. Sonen verkar inte så avig längre utan förstår att han behöver utredas. Moget!

Om en vecka packar jag och dottern för då ska vi till mamma/mormor i Huvudstaden. Längtar!

Fanny och Rasmus

Lördag förmiddag, jag och mannen, råkar sätta på Uppdrag granskning och ser av en slump veckans reprisprogram. Vi kunde inte stänga av. Det handlar om två små barn, Fanny och Rasmus, som i 4 år varit fosterhemsplacerade hos en bra familj. Pojken var 1 och flickan 5 veckor när de omhändertogs, placerades bort från den biologiska mamman (7-barnsmamma varav 6 barn är omhändertana och utvecklingsstörd).

Barnen omhändertas hos Eva och Anders och blir trygga, glada och funktionella barn. Barnen knyter an till sina fosterföräldrar, de enda som de minns som föräldrar. 4 år senare flyttar biologiska mamma till Marks kommun och då vänder livet till helvete för Rasmus och Fanny och hela fosterhemsfamiljen. Marks kommun beslutar, helt rättsosäkert, att Fanny och Rasmus ska flytta tillbaka till sin biologiska mamma, som fortfarande är utvecklingsstörd, har fått ett nytt barn med en kriminell återgångsförbrytare med både misshandel och besöksförbud i bagaget. Utan att någon får veta rycker socialförvaltningen i Marks kommun upp all trygghet för barnen och med omedelbar verkan placeras barnen i ett annat jourhem. Gå in på svtplay och titta på programmet och gå in på fosterföräldrarnas blogg och se allt. Sprid detta till alla ni läser! Ju fler som reagerar desto större chans för barnen att få komma hem till sina fosterföräldrar. Detta är det minsta vi kan göra för dessa stackars barn.

snart så blir det helg... :)

Torsdagsluncherna är bäst. Då har jag avverkat alla jobbiga och besvärliga lektioner (som egentligen är trevliga men kostar såå mycket energi) för veckan.

Jag kan se en del ljusglimtar i tillvaron.

• Sonen städade sitt rum kliniskt rent igår efter 3 månaders strejk. Han blev nog själv förvånad över skillnaden.
• Mannen något mindre stressad (läs sur).
• Andra sonen kämpar vidare med sina skoluppgifter. Han fick dock slopa scoutledaskapet i går för att hinna med sina skolarbeten.
• Dottern hade hittat sina förlorade gympakläder i kompisens gympapåse, men i stället glömt att ta hem läxan. Som tur är är läxan till i morgon så hon hinner göra den.
• imorgon får jag gå ut med goa tjejer och roa mig.
• stoppet i toastolen har löst upp sig.

Dessutom konstaterade jag att tråkdieten Modifast trots allt gör lite effekt på viktnedgången:

-13kg just nu och detta trots små avbrott. Jag ska hålla på tills jag har gått ner 20kg och då ska direkt börja på VV.

Skit också!

Igår blev det en riktig skitdag.

Mannen hade en skitdag med skithumör. Äldsta sonen blev skitsur för att han inte kan få pengar i tid och otid. Yngsta sonen blev skitsur för att han tyckte att jag inte gav honom rätt hjälp i en inlämningsuppgift. Dottern blev skitsur för att jag tyckte hon var slarvig. Alla i familjen tyckte jag jag skitdum, skitsur och skitjobbig.

Dessutom var det stopp i toalettstolen, den var full med skit.