Innebandymatchen i Landskrona var spännande. Dotterns lag vann 3-1. De möte serieledarna men är nu på påväg förbi dem. Lillkusinen tyckte det var så kul att de båda flickorna spelade innebandy hemma i en timme.
Kalkonmiddagen blev jättegod. Barnen kom och det var så trevligt. Vi hade kokt potatis, kokta morötter, rödkål och god sås till. Till kaffet hade jag köpt en mandeltårta. Ungdomarna satt kvar till 20.00 sedan gick de hem till sitt. Vi tittade på de amerikanska svenskättlingarna som tävlar om att träffa sina svenska släktingar. Jag kommer inte ihåg vad programmet heter.
Idag är jag såå trött. Men dagen har varit bra. Jag förundras hela tiden över att livet faktiskt rullar på, trots att människor dör. Man överlever verkligen men det finns en saknad i bröstet som tynger en och som stundtals gör så ont och i nästa minut så funkar livet igen. Konstigt! Idag är första fars-dag utan min pappa i livet. Trots det så är han så verklig i mitt hjärta.
Nu är snart helgen slut och en ny arbetsvecka väntar. Just nu känns det sjukt motigt att gå till jobbet i morgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar