blockerad

Hur svårt kan det vara? Varför plockar jag inte fram rättningshögen och rättar så att jag kan må bra efteråt? Varför känner jag detta motstånd? Jag vet att efter 10 timmars arbetet så är det över och jag är nöjd men jag har ett så stort inre motstånd att bara sätta igång. Helt blockerad.

Jag går väl igenom en depression light nu. Bara solen kommer blir allt bra. Bara rättningen är över blir allt bra. Bara ungarna är okomplicerade så blir allt bra. Bara pengarna räcker så blir allt bra. Bara vardagsträningen kommer igång så blir allt bra. Bara påsklovet närmar sig så blir allt bra. Bara bara bara....

Det är ju bara ett bara men det är inte bara bara.