Vilket träd kramar man när man är vilse i livet? Om inte träden i hemmaskogen passar, vilket träd ska man krama då? Om man inte litar på att hemmaskogens stammar ska hålla för att kramas eller att man tror att grenarna ska piska en eller i värsta fall vifta bort en, vad kramar man då?
Hur hittar man ut från djungeln på egna ben? Hur kommer man på att använda sina erfarenheter, vågar lita på sin kunskap och vågar lyssna på naturens signaler? Det krävs styrka och mod. Var hittar man det? Om man hittar andra vilsna i skogen så kan hjälpas åt och plocka fram styrka, mod, man tvingas till att känna tillit och ta ansvar och kan i samarbete hitta ut från skogen, bort från vilsenheten.
Men om man inte hittar andra vilsna hur gör man då?
Jag är ett stadigt träd med rötterna väl förgrenade under marken. Mig kan man krama. Jag kan ge värme, trygghet och hjälp ur vilsenheten. Varför ser du inte det? Vi är flera träd i skogen som ser dig, Vilse, som kan hjälpa. Se oss! Lita på oss! Låt oss hjälpa dig!
1 kommentar:
Åh Malin! :( Hoppas den du tänker på förstår det!! Många kramar!
Skicka en kommentar